Menu

Surah Ad-Dukhan

Rök

Chapter 44 of 114

Vacker koranrecitation

Surah Ad-Dukhan

Recited by Salaah Bukhaatir

Overview

About this Surah

It is derived from the very first verse; Wayl-ul-lil mutaffifin.

At a glance

Surah 44 of 114

Translation
Swedish
Recitation
Salaah Bukhaatir

Ask the AI about this Surah

Commentary

Tafsir

<h2>Name</h2>
<p>It is derived from the very <a href=/83/1>first verse</a>; <em>Wayl-ul-lil mutaffifin</em>.</p>
<h2>Period of Revelation</h2>
<p>The style of the Surah and its subject matter clearly show that it was revealed in the earliest stage at Makkah, when surah after surah was being revealed to impress the doctrine of the Hereafter on the people's minds. This Surah was revealed when they had started ridiculing the Muslims and disgracing them publicly in the streets and in their assemblies, but persecution and manhandling of the Muslims had not yet started. Some commentators regard this as a Madani Surah. This misunderstanding has been caused by a tradition from Ibn Abbas according to which when the Holy Prophet (upon whom be peace) arrived in Madinah, the evil of giving short weight and measure was widespread among the people there. Then Allah sent down <em>Wayl ul-lil mutaffifin</em> and the people began to give full weight and measure. (Nasa'i, Ibn Majah, Ibn Marduyah, Ibn Jarir, Baihaqi: <em>Shu\`ab-il-Iman</em>) But, as we have explained in the introduction to Surah Ad-Dahr, the common practice with the
Companions and their successors was that when they found that a verse applied to a certain matter of life, they would say that it had been sent down concerning that particular matter. Therefore, what is proved by the tradition of Ibn Abbas is that when after his emigration to Madinah the Holy Prophet (upon whom be peace) saw that the evil was widespread among the people there, he recited this Surah before them by Allah's Command and this helped them mend their ways.</p>
<h2>Theme and Subject Matter</h2>
<p>The theme of this Surah too is the Hereafter. In the <a href=/83/1-6>first six verses</a> the people have been taken to task for the prevalent evil practice in their commercial dealings. When they had to receive their due from others, they demanded that it be given in full, but when they had to measure or weigh for others, they would give less than what was due. Taking this one evil as an example out of countless evils prevalent in society, it has been said that it is an inevitable result of the heedlessness of the Hereafter. Unless the people realized that one day they would have to appear before God and account for each single act they performed in the world, it was not possible that they would adopt piety and righteousness in their daily affairs. Even if a person might practice honesty in some of his less important dealings in view of "honesty is the best policy," he would never practice honesty on occasions when dishonesty would seem to be "the best policy". Man can develop true and enduring
honesty only when he fears God and sincerely believes in the Hereafter, for then he would regard honesty not merely as "a policy" but as "a duty" and obligation, and his being constant in it, or otherwise, would not be dependent on its being useful or useless in the world.</p>
<p>Thus, after making explicit the relation between morality and the doctrine of the Hereafter in an effective and impressive way, in <a href=/83/7-17>vv. 7-17</a>, it has been said: The deeds of the wicked are already being recorded in the black list of the culprits, and in the Hereafter they will meet with utter ruin. Then in <a href=/83/18-28>vv. 18-28</a>, the best end of the virtuous has been described and it has been laid that their deeds are being recorded in the list of the exalted people, on which are appointed the angels nearest to Allah.</p>
<p>In conclusion, the believers have been consoled, and the disbelievers warned, as if to say: "The people who are disgracing and humiliating the believers today, are culprits who, on the Resurrection Day, will meet with a most evil end in consequence of their conduct, and these very believers will feel comforted when they see their fate."</p>

Verse by verse

Surah Ad-Dukhan · Rök

بِسْمِ ٱللَّهِ ٱلرَّحْمَٰنِ ٱلرَّحِيمِ

  1. Ayah 1

    بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَـٰنِ الرَّحِيمِ حم

    HA meem.

  2. Ayah 2

    وَالْكِتَابِ الْمُبِينِ

    VID SKRIFTEN, som är klar i sig själv och som klart framställer sanningen!

  3. Ayah 3

    إِنَّا أَنزَلْنَاهُ فِي لَيْلَةٍ مُّبَارَكَةٍ ۚ إِنَّا كُنَّا مُنذِرِينَ

    Dess uppenbarelse [inleddes] under en välsignad natt - Vi har aldrig upphört att varna [människorna] -

  4. Ayah 4

    فِيهَا يُفْرَقُ كُلُّ أَمْرٍ حَكِيمٍ

    [en natt] då varje fråga formulerades med fasthet och precision

  5. Ayah 5

    أَمْرًا مِّنْ عِندِنَا ۚ إِنَّا كُنَّا مُرْسِلِينَ

    enligt Vår befallning - Vi har aldrig upphört att sända Våra budbärare [med undervisning och vägledning]. -

  6. Ayah 6

    رَحْمَةً مِّن رَّبِّكَ ۚ إِنَّهُ هُوَ السَّمِيعُ الْعَلِيمُ

    Detta är en nåd från din Herre, Han som hör allt, vet allt,

  7. Ayah 7

    رَبِّ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا ۖ إِن كُنتُم مُّوقِنِينَ

    Herren över himlarna och jorden och allt som finns däremellan; [detta vet ni] om ni [hör till dem som] strävar efter inre visshet!

  8. Ayah 8

    لَا إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ يُحْيِي وَيُمِيتُ ۖ رَبُّكُمْ وَرَبُّ آبَائِكُمُ الْأَوَّلِينَ

    Ingen gud finns utom Han, som skänker liv och skänker död; er Herre och era förfäders Herre.

  9. Ayah 9

    بَلْ هُمْ فِي شَكٍّ يَلْعَبُونَ

    Men de tvivlar och skämtar bort [frågans allvar].

  10. Ayah 10

    فَارْتَقِبْ يَوْمَ تَأْتِي السَّمَاءُ بِدُخَانٍ مُّبِينٍ

    VÄNTA på den Dag då himlen kommer att [skymmas av] en klart synlig, tät rök

  11. Ayah 11

    يَغْشَى النَّاسَ ۖ هَـٰذَا عَذَابٌ أَلِيمٌ

    som sveper in människorna; [och de skall ropa och klaga:] "Vilket straff, vilken plåga!

  12. Ayah 12

    رَّبَّنَا اكْشِفْ عَنَّا الْعَذَابَ إِنَّا مُؤْمِنُونَ

    Herre, låt oss slippa ifrån [detta] straff, Vi tror på Dig!"

  13. Ayah 13

    أَنَّىٰ لَهُمُ الذِّكْرَىٰ وَقَدْ جَاءَهُمْ رَسُولٌ مُّبِينٌ

    Men varifrån skall den påminnelse komma som påverkar dem? Ett sändebud har ju kommit till dem och klart framfört sitt budskap;

  14. Ayah 14

    ثُمَّ تَوَلَّوْا عَنْهُ وَقَالُوا مُعَلَّمٌ مَّجْنُونٌ

    då vände de honom ryggen med orden: "[Denne] galning har lärts upp [av andra]!"

  15. Ayah 15

    إِنَّا كَاشِفُو الْعَذَابِ قَلِيلًا ۚ إِنَّكُمْ عَائِدُونَ

    Vi skall skjuta upp straffet en liten tid, men ni kommer att återfalla [i synd].

  16. Ayah 16

    يَوْمَ نَبْطِشُ الْبَطْشَةَ الْكُبْرَىٰ إِنَّا مُنتَقِمُونَ

    Dock, den dag då Vårt dråpslag faller med fruktansvärd kraft, skall Vi utkräva [full] vedergällning [av er alla]!

  17. Ayah 17

    وَلَقَدْ فَتَنَّا قَبْلَهُمْ قَوْمَ فِرْعَوْنَ وَجَاءَهُمْ رَسُولٌ كَرِيمٌ

    LÅNGT före deras tid lät Vi Faraos folk utstå en hård prövning; en ädel budbärare kom till dem och sade:

  18. Ayah 18

    أَنْ أَدُّوا إِلَيَّ عِبَادَ اللَّهِ ۖ إِنِّي لَكُمْ رَسُولٌ أَمِينٌ

    "Överlämna Guds tjänare till mig! Jag är [Guds] sändebud [utsänd] till er och ni kan lita på mig.

  19. Ayah 19

    وَأَن لَّا تَعْلُوا عَلَى اللَّهِ ۖ إِنِّي آتِيكُم بِسُلْطَانٍ مُّبِينٍ

    Uppres er inte mot Gud! Jag kommer till er med ett klart bevis på min myndighet,

  20. Ayah 20

    وَإِنِّي عُذْتُ بِرَبِّي وَرَبِّكُمْ أَن تَرْجُمُونِ

    och jag ber min Herre och er Herre om skydd mot det onda som ni vill tillfoga mig.

  21. Ayah 21

    وَإِن لَّمْ تُؤْمِنُوا لِي فَاعْتَزِلُونِ

    Om ni inte tror mig, håll er då ifrån mig!"

  22. Ayah 22

    فَدَعَا رَبَّهُ أَنَّ هَـٰؤُلَاءِ قَوْمٌ مُّجْرِمُونَ

    [När Moses såg deras omedgörlighet] bad han till sin Herre [och sade]: "Dessa [människor] är djupt sjunkna i synd!"

  23. Ayah 23

    فَأَسْرِ بِعِبَادِي لَيْلًا إِنَّكُم مُّتَّبَعُونَ

    Och [Gud befallde honom]: "De kommer att förfölja er; bege dig därför i väg med Mina tjänare under natten!

  24. Ayah 24

    وَاتْرُكِ الْبَحْرَ رَهْوًا ۖ إِنَّهُمْ جُندٌ مُّغْرَقُونَ

    Och lämna havet stilla och kluvet bakom er; där skall [den förföljande] armén dränkas!"

  25. Ayah 25

    كَمْ تَرَكُوا مِن جَنَّاتٍ وَعُيُونٍ

    Hur många trädgårdar, [vattnade av] källor, måste de inte överge,

  26. Ayah 26

    وَزُرُوعٍ وَمَقَامٍ كَرِيمٍ

    och [vajande] sädesfält och ståtliga palats -

  27. Ayah 27

    وَنَعْمَةٍ كَانُوا فِيهَا فَاكِهِينَ

    och de lyckliga och ombonade liv som hade varit deras!

  28. Ayah 28

    كَذَٰلِكَ ۖ وَأَوْرَثْنَاهَا قَوْمًا آخَرِينَ

    Så [blev deras öde]! Och Vi lät andra ärva det [som de lämnade efter sig].

  29. Ayah 29

    فَمَا بَكَتْ عَلَيْهِمُ السَّمَاءُ وَالْأَرْضُ وَمَا كَانُوا مُنظَرِينَ

    Men himlen och jorden fällde inga tårar över dem och de gavs ingen frist.

  30. Ayah 30

    وَلَقَدْ نَجَّيْنَا بَنِي إِسْرَائِيلَ مِنَ الْعَذَابِ الْمُهِينِ

    Så räddade Vi Israels barn från det förnedrande straffarbete

  31. Ayah 31

    مِن فِرْعَوْنَ ۚ إِنَّهُ كَانَ عَالِيًا مِّنَ الْمُسْرِفِينَ

    som Farao [lade på dem] - han var en förtryckare som gick till de värsta överdrifter. -

  32. Ayah 32

    وَلَقَدِ اخْتَرْنَاهُمْ عَلَىٰ عِلْمٍ عَلَى الْعَالَمِينَ

    Ja, med [Vår] kunskap utvalde Vi dem [och satte dem] högre än jordens alla folk

  33. Ayah 33

    وَآتَيْنَاهُم مِّنَ الْآيَاتِ مَا فِيهِ بَلَاءٌ مُّبِينٌ

    och Vi gav dem tecken [på Vår nåd] vars klara innebörd var att de sattes på prov.

  34. Ayah 34

    إِنَّ هَـٰؤُلَاءِ لَيَقُولُونَ

    Dessa [nutida förnekare] säger:

  35. Ayah 35

    إِنْ هِيَ إِلَّا مَوْتَتُنَا الْأُولَىٰ وَمَا نَحْنُ بِمُنشَرِينَ

    "Vi skall dö denna första och enda gång och vi skall inte uppstå till nytt liv.

  36. Ayah 36

    فَأْتُوا بِآبَائِنَا إِن كُنتُمْ صَادِقِينَ

    Men låt våra förfäder stå upp [och vittna] om det ni säger är sant."

  37. Ayah 37

    أَهُمْ خَيْرٌ أَمْ قَوْمُ تُبَّعٍ وَالَّذِينَ مِن قَبْلِهِمْ ۚ أَهْلَكْنَاهُمْ ۖ إِنَّهُمْ كَانُوا مُجْرِمِينَ

    Är de bättre än Tubba`s folk och deras föregångare som Vi lät gå under, förlorade som de var i sin synd?

  38. Ayah 38

    وَمَا خَلَقْنَا السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ وَمَا بَيْنَهُمَا لَاعِبِينَ

    Vi har inte skapat himlarna och jorden och allt som finns däremellan för Vårt nöjes skull;

  39. Ayah 39

    مَا خَلَقْنَاهُمَا إِلَّا بِالْحَقِّ وَلَـٰكِنَّ أَكْثَرَهُمْ لَا يَعْلَمُونَ

    nej, Vi har inte skapat dem utan en plan och ett syfte, men de flesta [människor] inser det inte.

  40. Ayah 40

    إِنَّ يَوْمَ الْفَصْلِ مِيقَاتُهُمْ أَجْمَعِينَ

    ÅTSKILLNADENS dag [då de orättfärdiga skall skiljas från de rättfärdiga] är den utsatta tiden, då alla [skall samlas åter];

  41. Ayah 41

    يَوْمَ لَا يُغْنِي مَوْلًى عَن مَّوْلًى شَيْئًا وَلَا هُمْ يُنصَرُونَ

    den Dag då vännen inte kan ingripa till förmån för sin vän och ingen kan få hjälp

  42. Ayah 42

    إِلَّا مَن رَّحِمَ اللَّهُ ۚ إِنَّهُ هُوَ الْعَزِيزُ الرَّحِيمُ

    utom den som Gud förbarmar Sig över; Han är den Allsmäktige, den Barmhärtige.

  43. Ayah 43

    إِنَّ شَجَرَتَ الزَّقُّومِ

    Det träd i vars frukt är död,

  44. Ayah 44

    طَعَامُ الْأَثِيمِ

    skall låta den hårdnackade förnekaren smaka sin frukt;

  45. Ayah 45

    كَالْمُهْلِ يَغْلِي فِي الْبُطُونِ

    och den skall sjuda som smält koppar i hans inälvor,

  46. Ayah 46

    كَغَلْيِ الْحَمِيمِ

    sjuda som skållhett vatten.

  47. Ayah 47

    خُذُوهُ فَاعْتِلُوهُ إِلَىٰ سَوَاءِ الْجَحِيمِ

    [Och ett rop skall höjas:] "Grip honom och släpa honom rakt in i lågornas mitt;

  48. Ayah 48

    ثُمَّ صُبُّوا فَوْقَ رَأْسِهِ مِنْ عَذَابِ الْحَمِيمِ

    häll sedan kokhett vatten över hans huvud som en [ytterligare] plåga.

  49. Ayah 49

    ذُقْ إِنَّكَ أَنتَ الْعَزِيزُ الْكَرِيمُ

    Pröva på [detta straff], du som [på jorden] var den mäktige, den förnäme!

  50. Ayah 50

    إِنَّ هَـٰذَا مَا كُنتُم بِهِ تَمْتَرُونَ

    Det var detta som ni [alla] tvivlade på!"

  51. Ayah 51

    إِنَّ الْمُتَّقِينَ فِي مَقَامٍ أَمِينٍ

    Men de som fruktade Gud skall då [få njuta] i trygghet,

  52. Ayah 52

    فِي جَنَّاتٍ وَعُيُونٍ

    av [grönskande] lustgårdar och [porlande] källor,

  53. Ayah 53

    يَلْبَسُونَ مِن سُندُسٍ وَإِسْتَبْرَقٍ مُّتَقَابِلِينَ

    klädda i siden och brokad, [vilande på högsäten] mitt emot varandra.

  54. Ayah 54

    كَذَٰلِكَ وَزَوَّجْنَاهُم بِحُورٍ عِينٍ

    Sådan [skall deras lycka vara] och Vi skall ge dem mörkögda, oskuldsfulla unga kvinnor som sällskap.

  55. Ayah 55

    يَدْعُونَ فِيهَا بِكُلِّ فَاكِهَةٍ آمِنِينَ

    Där skall de få de frukter som de önskar och frid och ro skall omge dem.

  56. Ayah 56

    لَا يَذُوقُونَ فِيهَا الْمَوْتَ إِلَّا الْمَوْتَةَ الْأُولَىٰ ۖ وَوَقَاهُمْ عَذَابَ الْجَحِيمِ

    Döden skall inte nå dem där, sedan de förut dött döden på jorden och de har skonats från Eldens straff -

  57. Ayah 57

    فَضْلًا مِّن رَّبِّكَ ۚ ذَٰلِكَ هُوَ الْفَوْزُ الْعَظِيمُ

    ett bevis på din Herres nåd - detta är den stora segern!

  58. Ayah 58

    فَإِنَّمَا يَسَّرْنَاهُ بِلِسَانِكَ لَعَلَّهُمْ يَتَذَكَّرُونَ

    OCH VI har gjort denna [Skrift] lätt att förstå, [förmedlad] på ditt eget språk [Muhammad] för att de skall kunna ta den till sig.

  59. Ayah 59

    فَارْتَقِبْ إِنَّهُم مُّرْتَقِبُونَ

    Avvakta därför [det som skall komma]; även de skall avvakta.

About the Quran

The Quran

The Quran is the holy scripture of Islam. Muslims believe that it is the literal word of Allah (سُبْحَانَهُ وَتَعَالَى), revealed to the Prophet Muhammad (صلى الله عليه وسلم) over a period of 23 years. The Quran is composed of 114 Surahs (chapters) and contains 6,236 Ayat (verses). Muslim beliefs and practices are based on the Quran and the Sunnah, the teachings and example of the Prophet Muhammad (صلى الله عليه وسلم).

The Kaaba in Mecca
A mosque in South America

Meccan Surahs

The Meccan Surahs are the earliest revelations sent down to the Prophet Muhammad (صلى الله عليه وسلم). They were revealed in Mecca, hence their name. These revelations form the foundation of the Islamic faith and contain guidance for Muslims on how to live their lives. The Meccan Surahs are also notable for their poetic beauty and lyrical prose.

Medinan Surahs

The Medinan Surahs are the later Surahs that, according to Islamic tradition, were revealed in Medina after the Prophet Muhammad's (صلى الله عليه وسلم) hijra from Mecca. They were revealed by Allah (سبحانه و تعالى) when the Muslim community was larger and more developed, as opposed to their minority position in Mecca.

Stay connected

Receive regular updates

New features, translations and reminders from AskTheQuran, straight to your inbox.

We use Mailchimp to send updates. You can unsubscribe at any time. See our privacy policy.

We may receive a commission if you click on a link and buy a product, service or similar, at no extra cost to you. Details are in the disclosure policy.